logo

na
 V K B
na
 Paul Jönska Gården
na
 Sophiamöllan
na
 Sjöfartsmuseet
na
na
na
na
na
 Valborgsbålet
na
 Nationaldagen
na
 Vikenfesten
na
 Byaluren
na
na
na
na
na
 Viken Aktuellt
na
 Vikenpromenader
na
 Kort m.m.
na
 Länkar
na
 Hem
na

Byaluren 28


Byaluren 28 Byaluren 28


Utdrag ur en del artiklar


"En berättelse om Vikens hamn genom tiderna."
Del I. Av Stig Ewaldson


Byaluren 28
Hamnen 1847. Målning av Jöns Elo Rydbeck. Hänger på sjöfartsmuseet.


Eftersom det just nu presenteras idéer om en eventuell utbyggnad av Vikens hamn kan det vara på sin plats att titta lite i backspegeln och berätta hur hamnområdet utvecklats genom tiderna. Vi delar upp berättelsen i ett par avsnitt och börjar som man brukar med tiden längesen.


Bönderna i Kullabygden hade sedan medeltiden kompletterat sin försörjning med sillfiske ute vid kusten. Man hade funnit en lämplig fiskeplats - en liten bukt eller vik vettande mot söder där man säkert och i skydd av den förhärskande nordvästan kunde lägga till med sina fiskebåtar.

Platsen kallade de Viken. Till en början hade man bara säsongsvis tillåtits ha s.k. fiskeläger på platsen, men sedan den danske kungen släppt fiskerätten fri började folk bygga och bo där ute. Viken blev permanent bosatt vid slutet av 1400-talet och de följande århundradena växte byns befolkning så att man omkring år 1700 kunde räkna mer än 300 invånare.


Folket i byn levde nästan uteslutande av fiske och enkelt jordbruk och vid den tiden fanns det ett trettiotal fiskejakter i den nu än mer skyddade hamnen. Man hade nämligen byggt två kraftiga ”stenbroar” dvs. pirar. Den västra 40 och den östra 10 meter lång. Man ankrade eller drog upp fiskebåtarna på den lätta sluttningen inne i hamnbukten. På den tiden låg strandkanten ett bra stycke upp emot den nuvarande första husraden i hamnen.


Vid slutet av 1700-talet blåste nya vindar i Kullabyden och nya näringar gjorde sig gällande. Sjöfarten med frakter över haven och längs kusterna krävde större fartyg och utbyggda hamnar. Tiden andades ekonomisk framtidstro och den lilla fiskeplatsen Vikens sjövana folk tillhörde dem som nappade på nyvunna möjligheter till försörjning.


På 1780-talet hade man börjat bygga relativt stora fraktskepp i Viken. Vikenskeppen byggdes och sjösattes till en början ute vid det s.k. ”Skudehaget” - strandområdet på den gamla fäladen norr om byn. Så t.ex. byggde man den stora råsegelskonerten Hilma ett stycke upp på fäladsmarken. Virke till bygget förvarades i en timmerlada på redaren Tufve Petterssons mark i hörnet Fäladsvägen/Prästavägen.


Men även andra platser inom byn har i tidernas lopp använts för båtbygge, ja någon t.o.m. så långt från sjön som borta på Gamle hage d.v.s. i området söder om Karlfältsvägen. Under den första gyllene perioden 1780-1820 fanns hela 43 olika fartyg registrerade med hemmahamn Viken. Man gick samman i partrederier och antalet skeppare växte snabbt - 1811 noteras 19 stycken i Viken.


Visserligen präglade fortfarande det traditionella fisket och småbruket till stor del byn men den nya ekonomin gav snart Viken ett nytt ansikte. Ett relativt fattigt bysamhälle ersattes av ett mera burget och välmående. Ytligt sett sågs förändringen lättast i Vikens bebyggelse. De små fiskestugorna med korsvirke och halmtak ersattes efterhand av många större gedigna sten- eller tegelhus, s.k. skeppargårdar.



Tryck på den Byalur du önskar läsa

1  2  3 - 4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  20  21  22  23  24  25  26  27  29  30  31  32  33  34  35  36  37  38  39