logo

na
 V K B
na
 Paul Jönska Gården
na
 Sophiamöllan
na
 Sjöfartsmuseet
na
na
na
na
na
 Valborgsbålet
na
 Nationaldagen
na
 Vikenfesten
na
 Byaluren
na
na
na
na
na
 Viken Aktuellt
na
 Vikenpromenader
na
 Kort m.m.
na
 Länkar
na
 Hem
na

Byaluren 24


Byaluren 24 Byaluren 24


Utdrag ur en del artiklar


HD:s och NST:s samarbete började i Viken


Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar är i dag en tidning med tre editioner: NST, HD och LP (Landskrona Posten). Men 1969 var de fortfarande konkurrenter utan samarbete. NST hade sex editioner och HD två. Det är då en märklig historia, med anknytning till Viken, tar sin början:


Logo NST Logo HD

I januari 1969 ber poststyrelsen undertecknad - konsulent i postverket - att bli utredare för bildandet av dotterbolag. Det gick ut på att samdistribution av morgontidningar skulle stimuleras för att hejda tidningsdöden.

Före utredningen besöktes HD vilket gav värdefull information och utredningen blev klar i maj. Bolaget fick lokaler på Kungsgatan i Stockholm och marknadsföringen kunde inledas med besök hos landets alla morgontidningar. Sedan kontoret kommit igång ville jag återvända hem till Viken. I gengäld måste jag lova att ställa upp på hemmaplan ifall HD och NST accepterade vårt bolag.

HD och NST i samarbete
När det sedan blev aktuellt för mig att återvända till Helsingborg, tråffade jag HD och NST som välkomnade ett bolag utan knytning till SDS. Med en grundstomme av uppgifter från båda tidningarrna fick jag i uppdrag att hemma i Viken utforma förslag till ny organisation och ge en offert baserad på styckpris.

Plan och kalkyler godkänns
Tillsammans hade HD och NST 1.000 tidningsbud och 100.000 abonnenter. En månad gick åt för att planera organisationen och kartor på utdelningsområdet fyllde stora rummet på Pilvägen.

I december presenterade jag förslaget till gemensam distribution inför tidningsledningarna. Totalt rörde offerten sig om 85 milj (i dagens penningvärde).

HD:s kamrer klagade ett halvår senare på att HD inte tjänat på samdistributionen, men han hade glömt att socialavgifterna ingick och därmed blev det 14 miljoner kronor i vinst!

HD och NST samutdelas
Genomförandet av samdistributionen delades i etapper med början i hemmakommunen Höganäs i januari. Viken var först ut. Ett cykelbud i gamla Viken och ett bilbud i Norra Hage och Svanebäck fick helt enkelt NST-abonnenterna lagda på respektive HD-distrikt.

I centralorten Höganäs hade HD och NST vardera tolv bud. Bara hälften behövdes samtidigt som en arbetsledare på deltid anställdes.

Staden Helsingborg fick smärtfri samutdelning genom att Öresundsposten - fyra tusen abonnentexemplar - helt enkelt lades på HD-distrikten. I Landskrona och Ångelholm lades HD på NST-distrikten. Allt organiserat på Pilvägen i Viken.


Företagare och arbetsgivare
I april då hundratals tidningsbud redan anställts, fick jag en kalldusch. Huvudkontoret tvingade mig att bli egen företagare, för så hade konkurrenten organiserat sig. Så var jag då arbetsgivare på riktigt. Som mest sysselsatte hustruns och min firma i Viken nästan 1.400 personer inklusive vikarier per år.

Trettio år av utveckling – vintertillägg och budförbättringar var början
Förbättringar i tidningsbudens arbetsmiljö infördes så fort det yppade sig. Som i Halmstad där ett bud halkat på isig trädgårdsgång och brutit benet. Skyddsombudet vidtalades av mig att kräva förbud för denna inte riskfria överservice. Hallands-posten ledning vågade inte stå emot. HD övertalades sedan att följa exemplet i Hbg.

Ett generellt vintertillägg i oktober-mars kom också till stånd i Halmstad där facket krävde kompensation för en snöig natts förseningar. Uppgörelsen kom sedan in i kollektivavtalet så att alla bud i Sverige inför alla mörka och kalla vinterdagar skall stanna kvar genom högre lön.

Kollektivavtalet för tidningsbud var vid 70-talets början utan verklighetsförankring och ej anpassad till bildistribution. Ett 30-tal tidstudier på olika bildistrikt i NVSkåne och Halland, blev underlag till förbättringar och ett sätt att möta löneökningar genom att sammanföra flera cykeldistrikt till ett bildistrikt. Regler för bildistrikt kom sedan in i riksavtalet för tidningsbud.

Det finns många anekkdoter från den första tiden i Viken
En en söndagmorgon ringde en uppretad herre från Rydebäck. På omisskännlig blekingedialekt avslutade han samtalet med: "Heelsa dom jevla häärporna att de ärbetar i ett söörvisföretag!" Han var inte nöjd med våra reklamationsmottagare, eftersom de inte kunde lova att han fick sin missade HD förrän vid kl 11-tiden. - Jag hade just avslutat min avbrutna frukost, då han ringde igen: "Va snell och heelsa inte att de är några häärpor!" Nu gjorde jag precis tvärtom. Hade han inte ringt igen, så hade jag inte återgett samtalet. Nu kunde jag göra det för att dom var ju inga harpor - och flickorna fick sig ett gott skratt.


Tryckförseningarna var besvärande hela 70-talet
En morgon meddelade arbetsledaren i Landskrona att hälften av buden gått hem efter stipulerad väntan på NST. Femtusen tidningar var outdelade.

Posten räddade situationen. Laddad med 2.000 kr i kontanter körde jag ner till brevbärarna i Landskrona. Proffsigt gick de igenom tidningsböckerna och tog tidningarna på sina ordinarie rundor. Före lunch hade abonnenterna fått sin NST hem i inkastet eller lådan och brevbärarna kunde belåtna dela på ersättningen.

Skötseln av abonnentboken
Med många anställda hände det alltid någon förtretlighet så gott som varje dag. Så ringde budet i Nyhamnsläge sent på eftermiddagen att han vid konstaterad prostata uppmanats att inte sitta på kalla mopeden vid nattutdelningen. Han fortsatte: "Det värsta är att jag har inte fört abonnentbok men både utbärningsorder och indragningar finns i en skokartong". Det var kris för vi hade ännu inte börjat med märkning av postlådorna. Av postmästaren fick jag låna brevbärarens huhållsbok. Det gamla HD-budet lovade att ställa upp som vikarie och även att sortera upp skokartongens innehåll och föra in abonnenterna i körordning efter hushållsboken. Hon höll på till klockan 23. För det fick hon en rejäl dusör. I fortsättningen togs budens abonnentböcker löpande in för kontroll en gång per år.

Valutgången 1976 ville HD gärna ha med i utförlig redovisning
Orutinerat undrade jag första året om HD inte kunde tidigarelägga deadline en halvtimme så att tusentals abonnenter vid försening fick sin HD i tid. Chefredaktör Lars Wilhelmsson (Wille) gick i taket. Stämningen blev frostig mellan oss. Men så råkade borgarna vinna valet 1976. På kvällen åkte jag till HD när tendensen var klar eftersom jag visste vad som väntade. I presshallen väntade tryckarna på plåtarna. Tiden gick. Förberedelser för extra insatser planerades. Efter lång väntan smög Wille sig försiktigt in i packsalen och frågade försynt om vi kunde hålla bilarna ytterligare en halvtimme. Hans annars dystra anletsdrag ljusnade över mitt positiva svar. På eftermiddagen dök Wille upp på vårt kontor och överlämnade en bukett röda rosor. Vi blev vänner.


Cykelbudet i gamla Viken
Under 70-talet fanns det ett cyklande tidningsbud i gamla Viken. Hon kallades på kontoret för "Dörrspreckan" men hette egentligen Ingrid och pratade danska. Anledningen att hon fick sitt smeknamn var att hon en dag kom till kontoret med höger pekfinger omplåstrat. Då flickorna frågade vad som hänt svarde hon: "Det är den förbannande dörrspreckan." Långt om länge förstod de att vad Ingrid åsyftade var doktor Allings brevinkast som hon skadat sig på när hon stoppade in tidningen genom den. Ingrid "Dörrspreckan" slapp i fortsättningen att gå in till dörren. Doktorn fick tidningen i stället i ett rör vid tomtgränsen. Ingrid var lyckligt omedveten om att vi därefter alltid talade om henne som "Dörrspreckan."

När cykelbudet (Ingrid) i gamla Viken skulle gå i pension utsågs en ung man att överta utdelningen per bil dels i gamla Viken dels i Domsten vars cyklande bud måste bortrationaliseras. I Domsten fanns redan lådsamlingar. I gamla Viken tolererades felplacerade postlådor.

En skrivelse gick ut till hundra abonnenter med vädjan att ändra postlådan ut till tomtgränsen. Hälften satte ut lådan korrekt. Resten övertalades personligen. En vägrade och fick tidningen lagd vid tomtgränsen. Denne abonnent var tillika kassör i VKB. Föreningens ordföranden avstod tom morgonsömnen för att konstatera att budet körde på fel sida och hotade med polisanmälan, om budet inte gick av vid kassörens låda.

Han fick då klart för sig att abonnenterna i gamla Viken i så fall riskerade att få hämta sina morgontidningar i samlingslådor. Han hörde aldrig mer av sig.

Morgontidningen är viktig
Abonnenter som inte får sin tidning på morgonen, har som framgått svårt att dölja sin besvikelse. Registrering av uteblivna morgontidningar rörde sig en normaldag om en till tre promille.

Men det betydde att minst hundra personer ringde och var förargade. Utkörning av uteblivna tidningsexemplar skedde hela förmiddagen i Helsingborg och minst en gång på orter med arbetsledare. I Viken blev reklamerad tidning utdelad även på eftermiddagen av någon i min familj.

I dag får tyvärr ingen i Viken en glömd tidning samma dag.


VD Lars Svensson

Maria och Morgan

f.v. VD Lars Svensson, Maria och Morgan. Foto:HD


HD och NST.s förtroende var ett oumbärligt stöd
Minnet av HD:s och NST:s tolerans och samarbete under den turbulenta starten i Viken värmer fortfarande. Personer som betytt mycket är NST:s ägare Jan Jansson - tekniskt begåvad och resonabel dessutom HD:s delägare Staffan Sommelius - pigg på att diskutera, HD:s ekonomichef

Håkan Lind - en stark chef med stort inflytande, och slutligen nuvarande koncernchef Lars Svensson - först revisor sedan vd för NST innan HD värvade honom.

Lars var ett stort stöd med sin receptivitet och analytiska förmåga.

När det blev aktuellt att sluta, vädjade han att jag skulle fortsätta. Men lockelsen att njuta mitt otium i Viken tog överhanden.

Sven Lundberg

Sensmoral: Utan morgontidning haltar dagen.

Sven Lundberg



Tryck på den Byalur du önskar läsa

1  2  3 - 4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  20  21  22  23  25  26  27  28  29  30  31  32  33  34  35  36  37  38  39