logo

na
 V K B
na
 Paul Jönska Gården
na
 Sophiamöllan
na
 Sjöfartsmuseet
na
na
na
na
na
 Valborgsbålet
na
 Nationaldagen
na
 Vikenfesten
na
 Byaluren
na
na
na
na
na
 Viken Aktuellt
na
 Vikenpromenader
na
 Kort m.m.
na
 Länkar
na
 Hem
na

Byaluren 23


Byaluren 23 Byaluren 23


Utdrag ur en del artiklar


Svanebäcks åkermark täckte halva Viken


Svanebäcks område
Foto: Björn Arnsvik


Den mest namnkunnige av Svanbäcks ägare torde astronomen Tyko Brahe vara. Han fick den gården tillsammans med tio andra så kallade "lyktegårdar" av kung Fredrik II av Danmark i ett brevår 1578. Gåvan var villkorad på så sätt att Tyko Brahe skulle se till att dess gårdar levererade ved, kol och körslor till Kullens Fyr som då kallades "Lyktan" eftersom ljuset mot skepp på havet bestod av öppen eld.

Gården hette då Swijnebaek påvid den tiden rådande danska – en senare svensk variant var stavning med två "n" som i Svinnebäck. Förleden tror man hänsyftar till att bäcken vid lågvattenstånd inte nådde ut till havet utan (för)svi(n)er ner i sanden på stranden. I slutet av 1800-talet hade man tröttnat på den svinaktiga associationen och förskönade helt enkelt namnet från svin till svan.

Skogen fanns i närheten
Ved till hushållet tog man bl a från det skogsparti som sträckte sig från nuvarande lilla dunge i norr ända bort till Kalvlyckevägen (parallell med Prästavägen) i söder och österut en bit från gården men sedan nära nog ända fram till Solrosvägen. Skogen betraktades inte som särskilt värdefull även om det fanns ekar som gårdsägarna kunde använda till att bygga och reparera stallbyggnader.
Inte heller åkermarken ansågs vara särdeles bördig med övervägande sandjord och magra strandängar. Tyko Brahe såg hellre på stjärnor och försummade skötseln av sina gårdar. Så redan efter några år fick gården nya innehavare Jenns Hansen, Han och senare brukare kallades föråbo d v s de hade nyttjanderätt från far till son av kronans gård.
Nyttjanderätten blev man inte särskilt fet på vilket framgår av en uträkning "efter Kungl. Maj:ts order 1670". Här uppräknas gården tillgångar: "Utsäde 11 tunnor, 25 lass hö, Hästar 4, Koer 6, Ungnöt 4, Får 6" samt "Något fiske till nödtorftighet i hushållet."
När det gällde gårdens ägor, förekom många tvister p g a kartor med tvetydiga gränsdragningar. Bl a stred man om marken mellan gården och stranden. Bönder från Jonstorp gjorde anspråk på denna mark.

Svanebäck vann markstrid
Strandmarken norr om kyrkan gjorde grevinnan Amalia Sparre på Kulla Gunnarstorps slott anspråk på. Men Svanebäcksgårdens ägare vann den striden i rätten. Följden blev att gårdsägaren markerade med grindstolpar av sten på Prästavägen norr om dagens prästgård att här körde man in på Svanebäcksgårdens mark som sträckte sig österut via Hemgårdsvägen upp till Poppelvägen och följde Prästavägen norrut fram till Brännan.

Svanebäck nr 1, det äldsta boningshuset, foto frÅn 1910-talet
Svanebäck nr 1, det äldsta boningshuset, foto från 1910-talet


Gården blir svensk...
Truls Andersson (Troels Andersen) var unik på två sätt. Dels var han innehavare av gården under danskt välde dels var han med om att gården blev svensk. Men han betraktas även som anfader till bönder i rakt nedstigande led fram till 1916. Det vill säga samma släkt skötte gården i mer än 270år.

Tavla av gården sedd från väster. Längan längs väg 111 finns ännu kvar idag.
Tavla av gården sedd från väster. Längan längs väg 111 finns ännu kvar idag.

...och blir friköpt
En förordning om laga skifte gjorde det möjligt för Pehr Nilsson att friköpa gården 1761 för 80 daler och 28 öre så att den för honom och efterföljande led kunde brukas och ärvas privat som vanligt skattehemman. Han lyckades även få till stånd en fridlysning av gårdens ägor "mot olofligt husbygge, träds afbrytande, barkskalning av al och ek, ollon- och nötplockning, nedbrytning av risgärdsgårdar, gräsvallens förderfande genom torfskörd". Domslutet från 1750 lästes med jämna mellanrum upp i Vikens kyrka fram till 1782.
Pehr Nilsson var en driftig bonde och lämnade efter sig förutom gård och mark som han enligt ovan löst ut för dryga pengar även lösöre bestående av 9 hästar, 18 får, 6 svin och tre gäss.


Infart till gården från väster, 1910-talet
Infart till gården från väster, 1910-talet

Efterhand började gården drivas mer rationellt. Merparten av skogen höggs ned för att lämna plats föråkermark som fick näring och mullhaltökning av den rikligt förekommande tången längs gården strandmark. Kalk fick man från Limhamn. Lönsamheten blev bättre.

Arvskifte delade gården
Ett arvskifte gjorde att marken söder om Prästavägen tillföll Anders Perssons dotter Hanna i mitten på 1800-talet. Hennes man lät bygga en ny gård, s k Olofsgården, strax norr om nuvarande Prästgården. På denna gård satsade man på mejeri m m.

Häradskarta frå 1912 visar hur infarten till gården då var från nuvarande Prästavägen.
Häradskarta från 1912 visar hur infarten till gården då var från nuvarande Prästavägen.

Merparten av Svanebäcksgården c:a 49 ha sköttes av den manlig sidan fram till 1917 då gården såldes av Anders Ludvig Andersson som styckade av mark norr om gården och byggde Villa Bäckebo som sitt undantag. Siste ägaren till resten av Svanebäcksgården (40 ha) Erik Persson sålde marken till Väsby kommun 1960. Så gjorde även Olofgården. Och det blev upptakten till alla de hundratals villorna på Norra Hage- resp. Svanebäcksområdet som är beskrivet i Byaluren nr 21.

Sven Lundberg
Källa: ERIK MOHRÉN/JOHN OLTIN



Tryck på den Byalur du önskar läsa

1  2  3 - 4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  20  21  22  24  25  26  27  28  29  30  31  32  33  34  35  36  37  38  39