logo

na
 V K B
na
 Paul Jönska Gården
na
 Sophiamöllan
na
 Sjöfartsmuseet
na
na
na
na
na
 Valborgsbålet
na
 Nationaldagen
na
 Vikenfesten
na
 Byaluren
na
na
na
na
na
 Viken Aktuellt
na
 Vikenpromenader
na
 Kort m.m.
na
 Länkar
na
 Hem
na

Byaluren 21

Utdrag ur en del artiklar


Det nya Viken - kom till i en duell


Gamla Viken blev ett begrepp först sedan de nya delarna öster om landsvägen skapades. Men även det ursprungliga Viken hade förvånansvärda begränsningar. Stubbarp norr om Vikenskolan (och Gunnar Jarrings föräldrahem som första gård t v på Prästavägen) tillhörde Brunnby socken. Närbelägna Brännan hörde till Jonstorp. Västra Klappe hade Väsby som huvudort. I söder var Måsagården på Niagaravägen en del av Allerum.

Grannsocknarna var påträngande tätt inpå Viken fram till 1927 års jordreform då Viken växte med bl a nämnda områden omfattande 1.082 tunnland och 284 nya innevånare. Viken hade år 1900 exakt 971 innevånare.

Bebyggelsen var ännu snävare. Norr om kyrkan fanns från början ingen bebyggelse förrän vi närmade oss Svanebäcksgården. Gunnar Jarring berättar exempelvis att han som barn åkte skidor och kälke på klitterna där inga hus ännu hade byggts. Fäladsvägen som går ner till havet efter kyrkan hette betecknande Gränsvägen. Där gick alltså gränsen för bebyggelsen norrut. Den enda villan på Prästavägen (nr 669) byggdes 1910 av överlots Edson. Väg 111 (f d 22) var gränsen österut. Sedan kom åker och fäladsmark. Bondgårdarna var ju insprängda i gamla byn.


Byaluren 21
Nybygget 1959 på Ringvägen (Foto: J. Oltin)


Ingen särskild utbyggnad hände sedan i Viken förrän i mitten på 1900-talet. Ny riksomfattande kommunindelning bestämde att Väsby och Viken skulle slåss samman till en kommun där Väsby var tänkt centralort. Det gillade inte vikenborna som stred med alla medel för att ha kvar sin självständighet. Vikenkännare John Oltin som då var ordförande i kommunalfullmäktige berättar att han och några till i kommunledningen reste till huvudstaden för att beveka inrikesminister Eije Mossberg. Förgäves! Väsby gick segrande ur duellen.

Stridslystnaden fanns dock kvar. Vikens ledning åkte till Malmö och lyckades påverka landshövding Arthur Thomsen att få gehör för - som kompensation för den naggade självständigheten - en utbyggnadsplan för Viken som kom att omfatta områdena Norra Hage och Svanebäck. Raskt uppdrog Viken Helsingborgs (och Vikens) stadsarkitekt Arnold Salomon-Sörensen som var sommarboende i Viken att utforma ett förslag till stadsplan för båda områdena. Den välgjorda stadsplanen antogs av länsstyrelsen i december 1951. Men planen lät Väsby avsiktligt vila till sig några år för i sitt närområde hade man samma ambition till utökning.

Marken kring Norra Hage ägdes i huvudsak av den s k Olowsgården (norr om Prästgården) efter tidigare arvsavstyckning av Svanebäcksgården. Kommunen kunde förhandla till sig hela Norra Hage till 1:10 kr per kvm och senare större delen av Svanebäcksområdet för 1.20 kr per kvm. Väsbys kommunalkamrer Erik W. Jönsson hade förstås dubbla lojaliteter men enligt vittnesutsago arbetade han förtjänstfullt med de förhandlingar som kommunen hade med markägare och tomtköpare. Men så blev han också till slut vikenbo och drivande kraft i blivande bostadföreningen Vikenhus.

Först ur startgroparna 1959 var byggentreprenör Malte Berdin med att börja bygga husraden öster om 111 (f d väg 22) med adress Ringvägen. Därefter växte Norra Hage raskt ut med individuella villor och gruppbebyggelse. - Riksbyggen kapade åt sig ett stort område och började bygga villorna med vit mexitegel och gult tegeltak på Björkvägen 1965 och på Pilvägen året efter. Och sedan i omedelbar följd Poppelvägen och Bokvägen. Husen på fyra resp fem rum och kök är fortfarande populära säljobjekt. Och de mindre lägenheterna på två rum och kök i sammanhängande rader i änden på varje gata är särskilt eftersökta. Alla dessa hus var från början bostadsrätter under namnet Vikenhus.

På Svanebäcksområdet var utbyggnaden betydligt mer omfattande något år senare och med något längre byggtid. Riksbyggen fortsatte sin lyckade satsning med Vikenhus II på Askvägen och Oxelvägen. HSB ville inte vara sämre utan började med de röda tegelhusen på Björnbärsvägen med gemensamma garagebyggnader utmed tillfartsvägen. Och fortsatte 1971-72 med 49 HSB-radhus på delar av Oxelvägen och Malörtsvägen vilka här egentligen är en och samma gata men med skilda tillfarter och garageanslutningar.

Serien "alphyddorna" lät byggmästare Helge Lindgren som även byggde Riksbyggens hus, uppföra 1968-69 med början på Nyponvägen och en rad alpisar i vardera änden på gatorna som går österut från Svanebäcksvägen. De till antalet mer än 50 husen med sin karakteristiska takvinkel och utsprång ger ett prydligt intryck. En av dessa husägare påstod skämtsamt att antingen älskar man eller så hatar man dem. Själv tyckte han särkilt om den ljusa och luftiga bottenvåningen. Många husägare har efterhand gjort till- och ombyggnader som lättar upp likformigheten.

Rent privat byggdes även många hus på Svanebäcksområdet. Det startade med en liten annons som talade om att tomter var till salu med hänvisning till kommunalkontoret i Väsby från kl 9. Hela natten stod (låg ?) de första i kö för att få bästa möjliga läge på en åtråvärd tomt. Nämnas kan västra raden av hus på Askvägen. Många hus på t ex Svanebäcksgatan var med i denna utlottning.

Mellan Svanebäcksskogen och Svanebäcksgården fanns en särskild avstyckning med hage och drivhus. Här byggdes 1973-74 i först etappen ett förtital skånelängor. Några skulle ligga i skogen men stoppades av länstyrelsen men fick bygglov på Solrosvägen utanför skogsmarken i stället. De flest av husen ligger på Bovetevägen som kompletterades några år senare med ytterligare ett tiotal individuella hus. På Svanebäcksgården byggdes sju lägenheter i mangårdsbyggnad och stallbyggnad 1978-79 och några år senare tillkom åtta lägenheter i stalliknande byggnader. Området behöll därmed sin lantgårdskaraktär.

Solrosvägen har samma funktion på östra sidan av Svanebäck som Svanebäcksvägen på västra. Här finns s k Aseahusen förmånligt byggda för anställda varvade med individuella hus på gatorna som utmynnar från Solrosvägen som i norr svänger in tätt intill Svanebäcksskogen. Längst in med adress i huvudsak Kaprifolvägen som utgår från Solrosvägen har man fortsatt med radhus norrut av lite annorlunda typ än ovan nämnda (på Oxelvägen/Malörtsvägen) - också med garagen skilda från bostäderna.

Det unika med Svanebäcksområdet är att väst och öst är skilda åt när det gäller biltillfarterna som sker i väster från väg 111 och i öster från Prästavägen men hänger så skickligt samman för gående och cyklande att man knappt ens märker detta.

Medan Norra Hage och Svanebäck byggdes ut under åren 1959 - 79 så dröjde det i stort till närmare sekelskiftet och fram till våra dagar med övriga utbyggnader.

Här kan nämnas Stubbarp som dels har villabebyggelse och tvåplans huslängor. Söder därom finns Backalyckan med drygt 20-tal monteringsfärdiga hus av varierande typ. Och söder om Vikenskolan på Hyllevägen finns ett tjugotal vackra tvåplanshus.

Bakom Granngården (lokalföreningen) utgår från Karlfältsvägen lokalt Hästhagevägen till Seniorenbebyggelsen som är en trivsamt utformat område med praktiska kök och lättskötta lägenheter för pensionärer. Senast har ett område intill med adress Sliprännevägen byggts med bl a tvåplansvillor som har en lägenhet på bottenplanet och en annan på andra våningen.

S k "Svarta byns" villor på Bäckaskoleområdet tangerar väg 111 och utgör ett gränsfall men hör i detta sammanhang till gamla delen av Viken.

En stor satsning kommer Skanska att göra på Vikens Ry öster om Senioren. Och mellan dessa två områden skall enligt senaste nytt 112 hyreslägenheter byggas. Och ytterligare österut planerar HSB bostadsrätter. Det rör på sig!

Med facit i hand kan man formulera sig sålunda att Viken förlorade maktstriden mot Väsby men vann två fantastiskt välplanerade områden med rikligt tilltagna grönytor och väl sammanhängande gång- och cykelvägar som gör att man lätt kan ta sig fram i vilken riktning man än önskar.

Befolkningstalet har ökat från de tusen personer som fanns före jordreform och utbyggnad till dagens närmare fyra tusen innevånare. Unga par med barn söker sig till vår lilla by. Och det bästa av allt är den kringservice med butiker och busstäthet som det nya befolkningsunderlaget genererar. Det kan vi glädja oss åt nu och i framtiden medan Väsbys glädje blev kortvarig för storebror Höganäs ville redan efter några år bestämma över såväl Väsby som Viken och andra f d småkommuner i Kullabygden. Och Väsbys enda butik (lanthandel)...är idag museum.

Sven Lundberg


Den nya Viken
De nya radhusvillorna på Hyllevägen
(Foto: C-O Ahlström)



Tryck på den Byalur du önskar läsa

1  2  3 - 4  5  6  7  8  9  10  11  12  13  14  15  16  17  18  19  22  23  24  25  26  27  28  29  30  31  32  33  34  35  36  37  38  39